söta lilla rara underbara

Vaknade, drog på mig jeansen och skinnjackan och hoppade ut genom dörren för att köpa mjölk. Alltså vad drygt det är när man vaknar och vet att man inte har någon mjölk hemma. Jag lever liksom på det. Och Sleven på hörnet känns ju plötsligt miles away när man ska gå och handla. Men lyckan när man gjort det, oj oj oj!
Tjej i kassan: Var det bra så?
Man ba: Ja tack, I've got milk! Mitt liv är fullkomligt nu!

Ska strax ge mig ut och köpa födelsedagsfika till Daniel och sen dra till hans kontor och bjuda på det. Han fyllde iof år för typ en vecka (två?) sen men hey, det är tanken som räknas!

Är rastlös. Jobbade med en reklamfilm i måndags och ska filma på tisdag. Fattar ni att det är mer än en vecka däremellan?
Alla ba: Å vad sweet att vara ledig så mycket!
Man ba: A jag vet. KILL ME!
Älskar liksom att jobba. Har alltid gjort det. När jag var yngre och bodde hemma i byn och jobbade på ICA så älskade jag det också. Allt blir liksom vad man gör det till. Jag tycker det är så jävla nice att veta att man behövs på ett ställe. Liksom "om jag inte gör det här så blir det inte gjort", den känslan är ju bäst!

Ye ye lovers, jag förstår att det låter sinnes men that's me. Nu: gröt!